Svensk litteraturhistoria
Inledning till en svensk litteraturhistoria — en lärobok i poesilära och runologi.
Vänta, jag ska bara skriva beskrivningen direkt.
Svensk litteraturhistoria av Hjalmar Forsberg är en lärobok som skildrar den svenska diktningens utveckling från forntidens runinskrifter fram till sekelskiftets nyidealism. Boken inleds med en orientering om vad litteratur och poesi är, med förklaringar av epik, lyrik och dramatik, och leder därefter läsaren genom litteraturens skeden: medeltiden, reformationstiden, stormaktstiden, frihetstiden, den gustavianska tiden, nyromantiken, realismen och tiden därefter. Tonvikten ligger på det senaste århundradets, särskilt de senaste femtio årens, svenska författare, men även äldre tidsåldrar ägnas utrymme. Ett personregister gör verket användbart som uppslagsbok.
Boken vill ge skolungdomen en överskådlig bild av nationallitteraturens framväxt och därigenom väcka kärlek till modersmålet och det svenska kulturarvet. Den speglar tidigt 1900-tal syn på bildning och litterär kanon och visar hur diktningen vuxit fram ur folkets liv och språk. Som dokument är den värdefull både för litteraturintresserade och för den som vill förstå hur litteraturhistoria undervisades i 1917 års Sverige.
How it begins
Den nya upplaga av vår lärobok i svensk litteraturhistoria som härmed utsändes, företer endast några smärre olikheter med den närmast föregående. De gjorda förändringarna ha betingats av litteraturens utveckling under de år som förflutit, sedan förra upplagan utkom. Förutom de mera bemärkta yngre författare, vilka ej blivit omnämnda i tidigare upplagor, ha vi nu medtagit ett par äldre diktare, vilka torde förtjäna ett omnämnande även i en kortfattad lärobok. Beträffande de synpunkter, enligt vilka boken blivit utarbetad, vilja vi upprepa vad vi yttrade i förordet till första upplagan. Så har ett huvudsyftemål varit att jämförelsevis utförligt behandla den litteratur som mest läses, d. v. s. det senaste århundradets och i all synnerhet de senaste femtio årens svenska diktning. Men även åt äldre tidsskeden har anslagits ett utrymme, som gör att boken bör befinnas tillräcklig för mellanstadiets olika skolformer, för såväl kommunala mellanskolor och elementarskolor för flickor som för folkhögskolor och överbyggnader på den egentliga folkskolan. Beträffande rättskrivningen få vi påpeka, att alla efternamn äro stavade enligt vederbörande personers eget skrivsätt, under det förnamnen följa gällande regler. Personnamn, som ingå i boktitlar, äro stavade i konsekvens härmed. F. ö. är stavningen i överensstämmelse med Svenska akademiens nya ordförteckning.
Text from Project Gutenberg, public domain.